Stockholm
Nu har över två dygn gått och jag är fortfarande inte hemma än, men tack gode god så är det bara sju timmar kvar nu! LÄNGTAR!
Hela den här resan hem har varit.. Ja, jag finner inga ord! Fem flygplansresor, typ 20 timmar väntan och hårda stolar. Först åkte vi från vijayawada till hyderabad, från Hyderabad till Bombay, från Bombay till Istanbul, från Istanbul till Stockholm, från Stockholm till Örebro, från Örebro till Smögen. Javisst, det låter kanske inte så farligt och det är det inte heller! MEN, att vänta på en av flygplatserna i tio timmar på en järnstol va inte speciellt kul. Jag kände mig som värsta uteliggaren och somnade på golvet. Mina händer skavde för att jag hade alldeles för stort handbagage, och sen lyckades jag bli sjuk timmarna innan hela resan började! Lyckat Sarah, lyckat! Ont i magen, huvudvärk, halsont, feber och självklart händer nått med mina öron. Jag som aldrig har problem med sånt lixom! Men antagligen är det trumhinnan som spruckit, lucky me. Sista flygplansresan var hemsk och jag har gått på alla möjliga mediciner & smärtstillande piller. Och efter dessa mediciner och det ena och andra så tog jag slutligen sömntabletter. Kul att man får kommentaren av mamma, "du ser ju hög ut" tack mamma! Det behövde jag. Och det var lika sant som det va sagt! Jag ser helt förstörd ut. Blek, sliten, frusen och hög då. Men ingen av de berättade förrän EFTER att man kan bli lite fnissig av de där tabletterna! Å så sitter jag där och fnissar åt ingenting lixom, kul!
Nej, nu är jag snart på plats och jag har verkligen saknat alla fina vänner. Och resan har varit helt otrolig, alltså den här resan är något jag aldrig någonsin kommer glömma. Den här resan går inte att beskriva med ord. Jag önskar och hoppas verkligen att jag tar mig dit igen en vacker dag. För i indien, där finns det en stor del av mig som hör hemma. Jag ska försöka förklara så gott jag kan om vad jag varit med om! Jag hör av mig mer imorgon.
Pussss
Sarah
