Dag 13. Någonting jag oroar mig för.
jag är en sån tönt, så orkar inte skriva alla "dag 1.." saker! så jag hoppar lite och väljer vilka jag vill..
Någonting som jag är väldigt oroad för, dag in och dag ut, att det ska hänta något med mina nära och kära. Det är nog det värsta som kan hända, eller? Vi människor och så jävla kräsna, eller snarare bortskämda. Vi klagar på skolan, på jobbet, småsaker som händer, men tänk då att förlora en familjemedlem eller en nära vän. Skulle aldrig någonsin klarat det! Man kan aldrig vara säker på att någon kommer vara med än livet ut, inte här på jorden i alla fall. Ena sekunden kan allt vara så bra som det bara går, nästan för bra, nästa sekund är världen helt förstörd. Man måste verkligen ta vara på det man har innan det är borta, men det är svårt eftersom man oftast fattar vad man har när det väl är borta. Jag tänker väligt många gånger i dagen på hur det skulle vara, hur jag skulle vara, om någon nära mig gick bort. Jag känner mig dum som ens tänker tanken, men man vet aldrig. Jag har så fina människor omkring mig, och även de som jag inte umgås med eller känner så bra skulle de fortfarande bli annorlunda. Jag älskar verkligen mina fina vänner, min familj osv, men jag känner att jag inte tar vara på dem som jag borde, tyvärr.. Jag känner många som har varit med om att förlora sina föräldrar eller ett syskon, för många år sedan, och för ett litet tag sedan. Det är så jävla hemskt att orättvist att vissa måste gå igenom det, varför just dem? Det är inte värda det, det är INGEN. Ingen är heller värd att dö. Jag kännde en som gick bort i canser för många år sen, när jag var 3. Jag kommer inte ihåg det, men jag vet att det inte blev som vanligt efter det. Det är folk i min närhet som har haft canser under detta året, och även tidigare år. Men det har gått skapligt bra, och alla har klarat sig bra från den hemska sjukdommen, vilken är den värsta jag vet. Det är en hemsk jävla sjukdom, som tar livet på folk. Den som kommer på ett botemedel till det, borde få världens finaste & bästa liv, för den personen räddar så många liv så det är den värd. Det är så sjukt att vissa ska utsättas för det. Jo, jag tror att allt sker av en orsak. Men vad är orsaken till ett dödsfall? Det finns inget vad jag kommer på iallafall. Livet är en gåva, som ALLA borde ta vara på. Det kan kännas som om att man har ett skitliv många gånger, men tänk en gång till. Just DU har fått detta livet, inte de andra som förlorade simtävlingen. De som tar självmord, tänker inte så långt som de borde göra. Så, ta vara på era liv och gör något fint av det, det är ni värda.
peace
elin
Någonting som jag är väldigt oroad för, dag in och dag ut, att det ska hänta något med mina nära och kära. Det är nog det värsta som kan hända, eller? Vi människor och så jävla kräsna, eller snarare bortskämda. Vi klagar på skolan, på jobbet, småsaker som händer, men tänk då att förlora en familjemedlem eller en nära vän. Skulle aldrig någonsin klarat det! Man kan aldrig vara säker på att någon kommer vara med än livet ut, inte här på jorden i alla fall. Ena sekunden kan allt vara så bra som det bara går, nästan för bra, nästa sekund är världen helt förstörd. Man måste verkligen ta vara på det man har innan det är borta, men det är svårt eftersom man oftast fattar vad man har när det väl är borta. Jag tänker väligt många gånger i dagen på hur det skulle vara, hur jag skulle vara, om någon nära mig gick bort. Jag känner mig dum som ens tänker tanken, men man vet aldrig. Jag har så fina människor omkring mig, och även de som jag inte umgås med eller känner så bra skulle de fortfarande bli annorlunda. Jag älskar verkligen mina fina vänner, min familj osv, men jag känner att jag inte tar vara på dem som jag borde, tyvärr.. Jag känner många som har varit med om att förlora sina föräldrar eller ett syskon, för många år sedan, och för ett litet tag sedan. Det är så jävla hemskt att orättvist att vissa måste gå igenom det, varför just dem? Det är inte värda det, det är INGEN. Ingen är heller värd att dö. Jag kännde en som gick bort i canser för många år sen, när jag var 3. Jag kommer inte ihåg det, men jag vet att det inte blev som vanligt efter det. Det är folk i min närhet som har haft canser under detta året, och även tidigare år. Men det har gått skapligt bra, och alla har klarat sig bra från den hemska sjukdommen, vilken är den värsta jag vet. Det är en hemsk jävla sjukdom, som tar livet på folk. Den som kommer på ett botemedel till det, borde få världens finaste & bästa liv, för den personen räddar så många liv så det är den värd. Det är så sjukt att vissa ska utsättas för det. Jo, jag tror att allt sker av en orsak. Men vad är orsaken till ett dödsfall? Det finns inget vad jag kommer på iallafall. Livet är en gåva, som ALLA borde ta vara på. Det kan kännas som om att man har ett skitliv många gånger, men tänk en gång till. Just DU har fått detta livet, inte de andra som förlorade simtävlingen. De som tar självmord, tänker inte så långt som de borde göra. Så, ta vara på era liv och gör något fint av det, det är ni värda.
peace
elin
Kommentarer
Postat av: jesper
<3
Trackback
